Data, rörelse och en bättre vardag – Jan-Henrys forskning stöder kontorsanställdas välbefinnande
Hur kan data förbättra vardagen för kontorsarbetare och förebygga muskuloskeletala besvär (MSD)? Ett gemensamt pilotprojekt mellan Bithabit och Greenstep Kuopio ska undersöka hur små, dagliga val påverkar välbefinnandet på jobbet – särskilt ur ett muskuloskeletalt perspektiv. Jan-Henry Savolainen, OMT-fysioterapeut och student på Master of Health Sciences, är ansvarig för forskningen. Målet är att ta fram mer konkreta sätt att förbättra välbefinnandet i arbetet.
Idén med pilotprojektet – välbefinnande med ett vetenskapligt förhållningssätt
Greensteps enhet i Kuopio är pilotkund i en studie som undersöker det dagliga kontorsarbetet, särskilt ur ett muskuloskeletalt hälsoperspektiv. I pilotprojektet undersöks hur Bithabit-appen och de data den tillhandahåller stöder små vardagliga åtgärder – som att pausa statiskt arbete, ändra hållning och göra lätta rörelser – och hur de påverkar medarbetarnas välbefinnande. Samtidigt kommer innehållet i appen att utvecklas för att bättre stödja ergonomin.
”Jag ville använda de teoretiska kunskaper som jag hade fått genom mina studier i ett konkret sammanhang”, säger Savolainen. ”Greenstep var intresserade av att utveckla arbetsflödet och Bithabit erbjöd ett smart verktyg för att mäta och hantera beteenden. Det var så idén till pilotprojektet föddes.”
Datans betydelse för beslutsfattandet
Under pilotprojektet kommer kvalitativa och kvantitativa data om medarbetarnas val av välbefinnande att samlas in. Användningen av Bithabit bygger på att användaren väljer meningsfulla mål för sig själv – till exempel ”ta en paus varje timme” eller ”ändra din arbetsställning”. Dessa små åtgärder baseras på vetenskapliga bevis och de rekommendationer som appen ger är formulerade med hjälp av branschforskning.
”Det handlar inte om att förändra hela sitt dagliga liv på en gång. Tvärtom – det räcker med några få väl valda mål som verkligen betyder något för användaren. Då kommer människor att engagera sig i dem och effekten blir mer hållbar”, understryker Jan-Henry.
Uppgifterna kan användas för att skapa teman som beskriver välbefinnandet på arbetsplatsen. Detta stödjer organisationens beslutsfattande – både när det gäller att utveckla arbetsmiljön och den interna kommunikationen.
Fokus på det muskuloskeletala systemet
Många känner igen kontorsarbetets utmaningar: statiska arbetsställningar, stillastående och ensidiga rörelser belastar musklerna och kan ge symtom i till exempel rygg, nacke eller axlar. Enligt Savolainen är det just denna helhetsbild som gör kontorsarbetets vardag så intressant att följa:
”Även om många vet att de borde flytta eller ta en paus från jobbet, så saknas det konkreta åtgärder. Bithabit ger tydliga sätt att göra detta – små vardagliga åtgärder som kan göra skillnad.”
Pilotprojektet kommer att fokusera på vilka små förändringar som behövs för att stödja TULEs välbefinnande utan att individen känner att detta kommer att öka deras egen stress eller extra stress på ämnet.
Välfärdsteknik som stöd i vardagen
Enligt Savolainen är en av Bithabits största styrkor den låga tröskeln för användning och det vetenskapligt baserade innehållet. Appen dikterar inte utan stödjer användaren att göra de val som är relevanta för honom eller henne.
”När målen är baserade på dina värderingar och är realistiska blir de en del av din vardag. Bithabit ger dem en struktur som inte kräver så mycket extra ansträngning – det fungerar som ett slags stödsystem för vardagen, så att deras varaktighet i vardagen kan bli konkret utöver att bara använda en app.”
Konsekvenser – från och med nu
Enligt Savolainen är målet att liknande data ska kunna användas i större utsträckning i framtiden och att forskningen ska resultera i en modell som kan användas för att utveckla arbetshälsan i organisationerna.
”Jag hoppas att detta kommer att ge en mer konkret inblick i hur data kan användas på ett mänskligt och stödjande sätt. Välbefinnande är inte ett mål i sig, utan en del av vardagen – mätbart, begripligt och framför allt utvecklingsbart.”
Greensteps Kuopio-team kommer å andra sidan att få praktisk kunskap från pilotprojektet, som de kan använda som grund för att utveckla sina arbetsmetoder så att de blir ännu smidigare – utan att glömma bort medarbetarnas välbefinnande.
”Hela samarbetet är uppbyggt kring ett gemensamt mål: ett välmående och effektivt arbetsblad baserat på mätbar kunskap och ständiga förbättringar”, sammanfattar Heidi Ahonen från Greenstep.
Det här är bara början. Jan-Henrys pilotprojekt ger värdefull insikt i hur man med små medel kan forma framtiden – ett steg i taget.
”Styrkan med Bithabit är dess enkelhet: välj ett mål, följ dina framsteg och lägg märke till förändringen. Dess vetenskapligt validerade åtgärder, användarcentrerade design och tydliga användargränssnitt gör den till en effektiv partner för att främja välbefinnande på jobbet. Det som behövs är oftast inte fler informationssystem, utan smartare sätt att använda det vi redan har. Bithabit hjälper till att göra välbefinnande synligt, mätbart och framför allt möjligt att uppnå.”
Vem är Jan-Henry Savolainen?
Jan-Henry Savolainen är en OMT- och företagsfysioterapeut som har arbetat med muskuloskeletala utmaningar i cirka tio år, och under de senaste åren har han studerat för en magisterexamen i hälsovetenskap vid Jyväskylä universitets fakultet för träningsvetenskap. Hans intresse för att kombinera teoretisk kunskap med praktisk utveckling ledde till ett samarbete med Bithabit och Greenstep.
”Genom företagshälsovården stöter jag ständigt på kontorsarbetare med samma utmaningar – statisk, ensidig arbetsbelastning, huvudvärk och ryggproblem. Jag undrar ofta hur vi kan ge mer konkreta verktyg för vardagen. Vi pratar mycket om välbefinnande på jobbet, men den datadrivna synen på vardagen saknas ofta. Jag vill förstå hur välbefinnande på individnivå återspeglas i data – och hur data kan stödja bättre val”, säger Jan-Henry.
”Välbefinnande är inte en sidohistoria, utan en del av affärskontinuiteten. När medarbetarna mår bra håller de sig friska, är innovativa och presterar bättre. Detta kräver kunskap – men också förmågan att tillämpa den på rätt sätt.”
Målet är inte bara att reagera på problem – utan att förhindra att de uppstår överhuvudtaget.
”Jag vill att organisationerna ska börja se välbefinnande i vardagen som en strategisk investering, inte bara som ett individuellt ansvar”, betonar understryker Jan-Henry.
Hans perspektiv är inte bara teoretiskt: ”I det här pilotprojektet kan jag kombinera min egen expertis, lära mig vad som fungerar och vad som behövs, och samtidigt erbjuda lösningar som verkligen kan hjälpa arbetsgrupper att arbeta bättre.”
